munskölj, hulken och kattproblem.

I skrivande stund rinner mina blodsprängda ögon. Inte för att jag är ledsen, ingen hösnuva som spökar, ingen nysattack, däremot har jag använt påfundet Listerine. Ett munskölj man ska ta efter man borstat tänderna. Jag betvivlar inte för en sekund att det inte är bra på att motverka plack, döda bakterier osv. Det jag däremot undrar är om det inte samtidigt fräter bort hela käften? Kan det verkligen vara hälsosamt att ta något om får ögonen att spruta, tungan att skrumpna ihop och orsaka en sveda som inte går att förneka? Jag är ytterst tveksam. Däremot behöver jag kanske inte möta min stora skräck, tandläkare, om ett par år, för då lär väl rubbet vara sönderfrätt. Dessutom blir man hög av sin egen andedräkt i en halvtimme efter man tagit det. Nog om listerine, återigen är jag tveksam till detta påfund.

På tal om tandläkare så ringde de och meddelade att jag har tid för undersökning lillejulafton. Vilken julstämning. Det enda positiva minnet jag har från tandläkarbesök var när jag tagit tre T. Stesolid innan (för att motverka svimmningsattacker och hyperventilation), och tro mig, det var inte tandläkarbesöket i sig jag uppskattade. Jag ska nog hitta någon som får följa med och hålla mig i handen.

Idag har det varit en lugn dag på jobbet. Däremot är både jag och P tagna från grovjobbet i ridhuset igår. Min stela rygg gör sig ständigt påmind. Och om jag skulle blunda och basera min ålder med tanken på hur ryggen känns skulle jag gissa på att jag föddes 1908 istället 1988. Så här kommer en uppmaning till det svenska folket; Skaffa för fan inte ridhus! Och om ni tvunget vill ha det, så bygg det utan väggar som underlaget kan valla sig mot. Iochförsig är ju ett ridhus utan väggar inget hus och det hela tappar konceptet. Men om ni inte lyssnar på mig och bygger ridhus iallafall, ställ in er på a lot of PAIN!

Men jag och P tar nya tag imorgon, då är S ledig och ska spendera sin dag i Götet.

Jag ser ingen annan utväg än att jag kommer se ut som hulken den dagen då jag är klar med detta arbete. Dock så håller jag både tummar och tår på att jag slipper den gröna färgen!

Jag hoppas dock jag kommer få lite mer kvinnliga drag.

Nedan ser ni min huskatt Tusse. Han får vara precis var han vill i detta hus, förutom på ett ställe; i min säng. Var tror jag finner honom? Problemet är att det är Tusse som är chefen, säger han hoppa så hoppar jag. Därför får han naturligtvis ligga kvar och kontentan blir en nattsömn fylld med snuva och nysningar.

Nu ska jag lägga mig och vila min ömma kropp innan det är dags för nästa arbetspass.

Corpus delecti ~Likt den dödes kropp. Cecilia