På väg hem från Flyinge.

Sitter nu i lastbilen på väg hem från Flyinge. Dagarna har flugit fram och känns som man kom igår. Hästarna har skött sig mycket bra, stjärnor är dom allihop allt. S avslutade dagen med att vinna 140-hoppningen på ett 8årig sto. Härlig avslutning!
Så nu när allt är ner- och inpackat är jag åter på väg hem till Varberg. Känns lustigt att kalla Varberg för hem, men det är lika bra att vänja sig.
Nästa helg bär det av till Skåneland igen. Trivs ju bra med den skånska luften så ser fram emot detta.

Nyfiken på hur kräftskivan på Ljungdala gick av stapeln. Vem vann tipsrundan? Var det någon popquiz? Några skandaler? Vem gick hem sist? Hmm många frågor att snoka fram svar på.

Tänker ibland på hur många varje dag som får sitt hjärta krossat. Sådana sår tar lång tid att läka och vissa slutar aldrig att blöda. Många tror att det går över om man säger förlåt, ofta gör det inte det. Jag tror att när ens hjärta krossas så får man ett sår. Såret blir efterhand till ett ärr, dock får man dras med detta ärr i resten av livet, bara att det gör mindre och mindre ont. Jag vill aldrig såra eller göra någon ledsen. Önskar inte min värsta fiende ett krossat hjärta. Så gott folk, var snälla mot varandra. En sårad själ är så maktlös och utelämnad. Usch nu kände jag mig som doktor Phil. Men seriöst:
Did you give the world some love today?

Favoritlåt just nu är självklart Coldplay med Viva la vida. Tack M för heavens skiva från heavens vän. Det hänger på eeeee:n :)

Saknar er alla där hemma. När jag får tillfälle så kommer jag hem (det riktiga hemmet) på visit. Tills dess.. stay alive, I´ll be back!

Ad nocendum potentes sumus ~ Vi har kraften att skada. Cecilia